Skip to content
Dooer Knowledgebase

Ekonomisk ordlista

A-skatt

A-skatt står för Anställningsskatt och innebär att arbetsgivaren gör avdrag för preliminärskatt och sociala avgifter innan de betalar ut lön till anställda.

A-skatten omfattar alla som har någon typ av anställning, oavsett om det är exempelvis heltid, deltid eller timanställning.

Storleken på A-skatt beror exempelvis på vilken kommun du bor i och huruvida du är medlem i Svenska kyrkan eller ej. På din A-skattsedel kan du se mer information om vilken skattetabell din arbetsgivare använder när de gör avdrag på din lön.

Läs mer om A-skatt hos Skatteverket.

Affärshändelse

En affärshändelse är en ekonomisk transaktion som påverkar ett företags ekonomi.

Det är bara sådant som omgående har påverkan på ekonomin som räknas som affärshändelser. Med omgående påverkan menas sådant som förändrar företagets förmögenhet eller som förändrar sammansättningen av tillgångar, eget kapital och skulder.

Affärshändelser faller inom följande kategorier:

  • In- och utbetalningar
  • Fordringar och skulder
  • Egna tillskott eller uttag i verksamheten

Sådant som inte omgående påverkar ett företags ekonomi räknas inte som affärshändelser. Exempel på händelser som inte klassas som affärshändelser är ordrar, beställningar eller offerter.

Enligt bokföringslagen måste alla affärshändelser bokföras löpande. När affärshändelserna bokförs blir de till bokföringsposter. Bokföringsposterna ska i sin tur kunna presenteras i systematisk ordning i huvudboken och i registreringsordning i grundboken.

Läs mer om affärshändelser i Bokföringslagen.

Aktie

En aktie är en ägarandel i ett företag. Den som äger aktier blir delägare i bolaget och registrerad som ägare i aktieboket.

För att det ska vara möjligt att köpa och sälja aktier i ett företag krävs det att bolaget är ett registrerat aktiebolag. Anledningen till att ett företag ger ut aktier är för att kunna finansiera bolaget. Det sker antingen när företaget bildas eller när nytt kapital behöver komma in.

När man pratar om aktier gör man skillnad på aktier i privata bolag och aktier i publika bolag. Publika bolag är börsnoterade, medan privata bolag inte är det.

Den som äger aktier har möjlighet att tjäna pengar på dess innehav, antingen genom att värdet på företaget stiger så att aktien kan säljas för mer än den köptes för eller genom utdelningar. Sjunker värdet på innehavet, innan en försäljning av aktierna, gör man istället en förlust. Utöver möjligheten att tjäna pengar har aktieägare även rösträtt på bolagsstämman, och således möjlighet att vara en del av samt påverka företagets utveckling.

Aktiebok

Aktieboken innehåller en förteckning över ett aktiebolags aktier och aktieägare.

Enligt lag behöver alla aktiebolag upprätta en aktiebok samt se till att den finns tillgänglig för allmänheten. Det är styrelsens ansvar att upprätta aktieboken samt se till att ändringar och uppdateringar registreras, till exempel då bolagets aktier köps eller säljs.

Läs mer om aktiebok hos Bolagsverket.

Aktiekapital

Den som startar ett aktiebolag behöver teckna aktier i bolaget. Betalningen av aktierna utgör företagets aktiekapital och kan antingen ske i form av pengar eller i form av egendom som företaget kan ha nytta av. Aktiekapitalet är en säkerhet för företagets ägare då deras personliga betalningsansvar i regel endast sträcker sig till det insatta aktiekapitalet.

Enligt aktiebolagslagen måste alla aktiebolag ha ett aktiekapital. Privata aktiebolag måste ha ett aktiekapital på minst 25 000 kr och publika bolag måste ha ett aktiekapital på minst 500 000 kr. Tidigare var gränsen för privata bolag 50 000 kr, men sedan 1 januari 2020 har detta sänkts till 25 000 kr.

Aktiekapitalet är ingen kostnad utan det är pengar som företaget kan använda sig av. Det kan till exempel användas för att köpa tillgångar, men även för att täcka kostnader som bolaget har. Det är däremot viktigt att se till så att inte mer än halva aktiekapitalet förbrukats. I ett sådant läge behöver en kontrollbalansräkning upprättas, annars riskerar bolagets företrädare personligt betalningsansvar.

Läs mer om Aktiekapital hos Bolagsverket och Skatteverket.

Anläggningsregister

Anläggningsregistret är en typ av sidoordnat register som innehåller information om ett företags anläggningstillgångar.

Syftet med anläggningsregistret är att ge en överblick över anläggningstillgångarnas värde. Detta register kan exempelvis användas som underlag vid årsbokslutet.

Enligt bokföringslagen ska alla företag upprätta ett anläggningsregister. Undantag kan däremot göras om företaget endast har ett fåtal tillgångar och den löpande bokföringen ger en tillräckligt god bild över tillgångarna.

Denna information ska anges för varje specifik tillgång:

  • Vilken tillgång det avser
  • Anskaffningsvärde
  • Anskaffningstidpunkt
  • Beräknat restvärde
  • Nyttjandeperiod
  • Ackumulerade avskrivningar
  • Omklassificieringar

Läs mer om anläggningsregister hos Skatteverket.

Anläggningstillgångar

Enligt bokföringslagen är anläggningstillgångar sådana tillgångar som är avsedda att stadigvarande brukas eller innehas i företaget. I praktiken innebär stadigvarande en tidsperiod om minst ett år.

Det finns tre typer av anläggningstillgångar:

  • Materiella: Fysiska tillgångar, exempelvis inventarier.
  • Immateriella: Icke fysiska tillgångar, exempelvis egenupparbetade tillgångar.
  • Finansiella: Långsiktiga placeringar, exempelvis andelar i koncernföretag eller kapitalförsäkringar.

Anläggningstillgångar värderas enligt anskaffningsvärdet, det vill säga utgifterna för förvärvet eller tillverkningen. De flesta anläggningstillgångar har en begränsad nyttjandeperiod och ska därför skrivas av över tid, vanligtvis över fem år. Värdet på tillgången blir då anskaffningsvärdet minus de avskrivningar som gjorts.

Anläggningstillgångarna kan registreras i ett anläggningsregister. Där finns exempelvis information om tillgångarnas värde och anskaffningsdatum.

Läs mer om anläggningstillgångar hos Skatteverket.

Arbetsgivaravgift

De som är registrerad som arbetsgivare och betalar ut lön eller annan ersättning ska varje månad deklarera och betala in arbetsgivaravgifter. Dessa betalas till Skatteverket och går till socialförsäkringsskyddet, vilket exempelvis omfattar sjukvård och social omsorg.

Arbetsgivaravgifterna räknas ut som en procentsats av den anställdes bruttolön och förmåner. Full arbetsgivaravgift är 31,42%, men den kan även vara lägre beroende på födelseår. Utöver detta finns vissa undantag som gör att procentsatsen är lägre, som till exempel vid växa-stöd.

Vilket datum arbetsgivaravgifter ska deklareras och betalas bestäms av Skatteverket. Det som är viktigt att komma ihåg är att arbetsgivaravgifter deklareras kalendermånaden efter löneutbetalningen. Det innebär att arbetsgivaravgift för lönen som betalats ut i maj ska deklareras i juni. Det är med andra ord månaden för utbetalningen av lönen som styr när arbetsgivareavgiften ska betalas in och inte vilken månad lönen avser.

Hos Skatteverket kan du se vilka datum just du ska betala arbetsgivaravgifter.

Läs mer om arbetsgivaravgifter hos Skatteverket och Verksamt.se.

Arbetsgivare

En arbetsgivare är en juridisk eller fysisk person som erbjuder arbete och sysselsätter en person. Arbetsgivaren kan vara ett företag, men det kan även vara exempelvis en organisation, myndighet eller ideell förening.

Arbetsgivaren har upprättat ett anställningsavtal med den anställde där det bland annat framgår vad ersättningen är för arbetsprestationen. Ersättningen kan bestå av lön, förmåner eller bonus.

För att kunna betala ut lön till ägare eller anställd måste företaget vara registrerat som arbetsgivare. Att vara registrerad som arbetsgivare medför en skyldighet att lämna in uppgifter och betala skatt för verksamheten och dess anställda.

Läs mer om arbetsgivare hos Skatteverket.

Artikelregister

Artikelregistret är en förteckning över de varor eller tjänster ett företag säljer.

Här hittar du artikelregistret i olika system:

Balansrapport

I balansrapporten sammanställs företagets tillgångar, skulder och eget kapital. Rapporten visar värdet på tillgångarna, skulderna och det egna kapitalet vid en specifik tidpunkt, till exempel vid ett månadsskifte eller ett årsskifte.

Exempel på konton som presenteras i en balansrapport är kassa, kundfordringar, leverantörsskulder och aktiekapital.

I en balansrapport går det även att utläsa hur värdena på de olika balansposterna har förändrats över en tidsperiod. Det innebär att man tittar på hur värdet på respektive konto i balansräkningen har ökat eller minskat sedan årets början. Det görs genom jämföra ingående och utgående balans för varje konto.

Namnet balansrapport kommer ifrån att tillgångarna ska vara lika stora som skulderna och eget kapital tillsammans, med andra ord att det ska vara balans mellan dessa två sidor.

Tillgångar = Skulder + Eget Kapital

Här hittar du balansrapporten hos externa system:

Bankintyg

Vid bildandet av ett aktiebolaget ska bolagets aktiekapital registreras. Om aktierna betalas med kontanter ska ett bankintyg skickas in till Bolagsverket. Detta kan göras både digitalt och i pappersform, men det är viktigt att det är originalet som skickas in.

Bankintyget visar att aktiekapitalet är inbetalt på ett särskilt konto öppnat av den som ska bilda aktiebolaget. Det är även möjligt att använda flera bankintyg om dessa tillsammans gör så att aktiekapitalet kommer upp i rätt belopp.

Dessa kan utfärda bankintyg:

  • En bank
  • Ett kreditmarknadsföretag
  • Kreditinstitut inom Europeiska Ekonomiska Samarbetsområdet (EES)

För att bankintyget ska vara giltigt måste denna information finnas med:

  • Bankinstitutets namn och telefonnummer
  • Insatt belopp
  • Det förslag till företagsnamn som står i anmälan, med tillägget under bildande
  • Kontonummer
  • Att betalningen avser aktier i de aktuella aktiebolaget
  • Datum när intyget utfärdades
  • Om uttag skett från kontot och i sådant fall när

Läs mer om Bankintyg hos Bolagsverket.

Blandad verksamhet

Med blandad verksamhet menas att ett företag har både momspliktig och momsbefriad verksamhet. Det innebär att de både säljer varor eller tjänster som har 25%, 12% eller 6% moms och varor eller tjänster med 0% moms. Läs mer om olika momssatser här.

Avdragsrätt vid blandad verksamhet

Enligt Mervärdesskattelagen är det endast tillåtet att dra av moms för kostnader som avser den delen av verksamheten som är momspliktig. Du får med andra ord inte dra av moms för del delen av verksamheten som är momsbefriad.

Om kostnaden delas mellan den momspliktiga och den momsbefriade delen, som till exempel om dessa nyttjar samma lokal, ska momsen dras av procentuellt efter hur stor del som nyttjas av den momspliktiga verksamheten.

Läs mer om blandad verksamhet hos Skatteverket.

Bolagsskatt

Bolagsskatt är den skatt som ett företag ska betala på den vinst de haft under året. Fram tills 2018 låg bolagsskatten på 22%, men har sedan dess sänkts och ligger idag på 21,4%. Under 2021 kommer bolagsskatten att sänkas till 20,6%.

De företagsformer som betalar bolagsskatt är aktiebolag och ekonomiska föreningar.

Bolagsskatten beräknas fram genom skillnaden av bolagets intäkter och kostnader. Det finns dock intäkter som inte är skattepliktiga likt kostnader som inte är avdragsgilla för bolaget, vilket betyder att bolagsskatten inte alltid är exakt densamma som skillnaden mellan bolagets intäkter och kostnader enligt årsredovisningen. Vid upprättande av årsbokslut kan bolag även göra avsättningar till periodiseringsfond eller överavskrivningar, för att minska skattekostnaden för det specifika året.

För att bolaget inte ska få kvarskatt kan det löpande under året betala en så kallad preliminärskatt. Den är beräknad på föregående års resultat, men kan enkelt ändras på Skatteverkets hemsida.

Läs mer om bolagsskatt hos verksamt.se.

Brutto

Brutto betyder ett belopp, en summa eller annat värde före avdrag. Motsatsen till brutto är netto.

Termen brutto kan användas i olika sammanhang, till exempel:

  • Bruttolön: Lönen innan avdrag för skatt.
  • Bruttovinst: Vinsten på en vara eller tjänst innan avdrag för indirekta kostnader.

E-faktura

En E-faktura, även kallad elektronisk faktura, är en faktura som upprättas, skickas, mottages och bearbetas elektroniskt. Istället för att fakturan tas emot i pappersformat tas den emot på digitalt vis, exempelvis via internetbank eller affärssystem.

Något som är viktigt att tänka på när det kommer till e-faktura är att räkenskapsinformation ska sparas i det skick det mottages i. För e-fakturor innebär det med andra ord att fakturor som inkommer elektroniskt även ska sparas i elektroniskt format.

Enligt bokföringslagen är det däremot möjligt att föra över information till annan form så länge originalet sparas de första tre åren. I praktiken innebär det alltså att det är möjligt att skriva ut en e-faktura och arkivera i pappersformat, så länge den elektroniska versionen finns kvar de första tre åren.

Eget kapital

Ett företags egna kapital utgörs av skillnaden mellan tillgångarna och skulderna. Det egna kapitalet består av startkapitalet, kapitaltillskott samt vinster som återstår efter aktieutdelning eller andra uttag.

Ett annat sätt att beskriva det egna kapitalet är nettoförmögenhet. Denna innebörd har att göra med att det är storleken på det egna kapitalet som påverkar ett företags överlevnadsförmåga under sämre tider.

I ett aktiebolag görs det skillnad på fritt eget kapital och bundet eget kapital. Det bundna egna kapitalet består av aktiekapital, uppskrivningsfond och reservfond medan fritt eget kapital består av balanserat resultat och årets resultat. En viktig skillnad mellan de två typerna av eget kapital är att fritt eget kapital får delas ut medan bundet eget kapital måste användas inom företaget.

Ibland pratar man om att ett aktiebolags egna kapital är förbrukat. Med det menas att företagets totala egna kapital är mindre än hälften av det registrerade aktiekapitalet. I ett sådant läge behöver en Kontrollbalansräkning upprättas.

Läs mer om eget kapital hos Skatteverket.

Engagemangsbesked

Ett engagemangsbesked är ett utlåtande från din bank som redogör för ditt företags totala engagemang hos banken vid ett visst datum. Det visar företagets totala tillgångar och skulder hos banken för det datumet.

Engagemangsbeskedet är ett bevis på det totala åtagandet som ert företag har hos banken och ger en total och övergripande bild av bolagets alla tillgångar och skulder.

Engagemangsbesked krävs till bokslutet

För att kunna säkerställa att allt stämmer när man gör bokslut stämmer man av mot engagemangsbeskedet per bokslutsdatumet. Allt ska stämma och det är viktigt att man inte missat något konto eller någon skuld som inte syns på kontoutdraget. Har du flera banker behöver du be om engagemangsbesked från samtliga banker.

Ett engagemangsbesked kan kosta pengar beroende på vilken bank man har. Vissa banker bjuder på engagemangsbeskedet och andra tar en avgift. Vi vet dock att denna avgift ofta kan förhandlas bort om du som kund står på dig då banken gärna vill hålla en god relation med dig som kund. Vi rekommenderar att du kontaktar din bankman för att se om de ta bort avgiften för att få engagemangsbeskedet kostnadsfritt.

Faktura

En faktura är ett dokument som uppkommer i samband med försäljningen och som anger ett betalningskrav från säljare till köpare. Syftet med fakturan är dels att fungera som ett underlag för Skatteverkets kontroll av transaktionen, men även för att styrka köparens rätt till avdrag för den ingående momsen.

Enligt mervärdeskattelagen råder faktureringsskyldighet för den som säljer varor eller tjänster till:

  • En annan beskattningsbar person
  • En juridisk person som inte är beskattningsbar

Faktureringsskyldigheten omfattar inte försäljning till privatperson, med undantag för exempelvis transportmedel till annat EU-land och bygg- och anläggningstjänster.

I bokföringen kan fakturor används som underlag för affärshändelser.

För att ett underlaget ska anses giltigt behöver det till exempel innehålla följande information:

  • Säljarens och köparens namn och adress
  • Datum för utfärdandet
  • Information om varorna eller tjänsterna
  • Belopp
  • Mervärdesskattesats

Läs mer om fakturor hos Skatteverket.

Förkortningar

Här följer förkortningar till lagar och institutioner som förekommer i Dooers ordlista eller i länkar som denna hänvisar till.

Förmåner

Ett företag kan välja att ge sina anställda ersättning i annat än kontanter. Detta kallas för förmån och dessa är som regel skattepliktiga för den anställde.

Nedan anges exempel på ett par vanliga förmåner:

  • Bilförmån: Den anställde får använda företagets bil privat, till exempel vid resa till och från arbetet.
  • Drivmedelsförmån: Företaget betalar drivmedel som används till den anställdes privata resor.
  • Bostadsförmån: Företaget står för hela eller delar av den anställdes boendekostnad.
  • Motion och Friskvård: Till exempel gym eller ridlektioner. Denna förmån är skattefri upp till 5000 kr/år.

Läs mer om förmåner hos Skatteverket och Verksamt.se.

F-skatt

F-skatt står för Företagsskatt och är något som de som bedriver näringsverksamhet kan ansöka om att bli registrerad för. Att vara registrerad för F-skatt innebär ett ansvar för att skatter och avgifter betalas in.

F-skatt kan ställas i kontrast till A-skatt, vilket innebär att det är en arbetsgivare som betalar in skatten. F-skatten är något lägre än A-skatten, vilket innebär att de med F-skatt får behålla större del av sin lön. En annan fördel är att de med F-skatt får rätt att göra avdrag för kostnader som är kopplade till företaget.

För att den som anlitar dig ska vara säker på att denne inte behöver dra av och betala in skatter och avgifter bör du informera dem om att du är godkänd för F-skatt, det gör du enklast genom att skriva ut detta på fakturan.

Alla som bedriver någon form av näringsverksamhet, till exempel i form av enskild firma eller aktiebolag, kan ansöka till Skatteverket om att bli registrerad för F-skatt. Ansök digitalt på verksamt.se.

För att bli godkänd för F-skatt gäller följande villkor:

  • Att du bedriver näringsverksamhet
  • Att du avser att bedriva näringsverksamhet
  • Att du har lämnat dina deklarationer och betalat skatter och avgifter

Läs mer om F-skatt hos Skatteverket.

K10

K10 är en bilaga som ägare till kvalificerade andelar i fåmansbolag lämnar till Skatteverket tillsammans med sin inkomstdeklaration. Ett fåmansbolag är ett aktiebolag eller en ekonomisk förening där fyra eller färre personer äger mer än 50% av aktierna.

Kapitalförsäkring

En kapitalförsäkring är en form av placering som görs hos ett livförsäkringsföretag.

Det är möjligt att spara med engångsbelopp eller med regelbundna insättningar. Spartiden för kapitalförsäkringar är bunden till en viss tidsperiod, ofta fem eller längre, och ofta får inte uttag göras under de första åren. Under spartiden tas en avgift ut för uttag, så kallade “återköp”.

Den främsta anledningen till att kapitalförsäkring väljs är på grund av den förmånligare beskattningen som beror på att beskattningen sker enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. Det innebär att istället för att beskattas med traditionell kapitalvinstbeskattning beskattas kapitalförsäkring med en schablonmässig avkastningsskatt.

Det är vanligt att en kapitalförsäkring används vid pensionssparande.

Läs mer om Kapitalförsäkring hos Skatteverket.

Konkurs

Ett företag som under en längre tid har problem med att betala sin skulder riskerar att försättas i konkurs. Att försättas i konkurs innebär att företaget avvecklas och att samtliga tillgångar används för att, så långt det går, betala företagets skulder.

Det företag som ska betala skulderna kallas gäldenär, och den motpart som företaget har skulden till kallas för borgenär. Vid en konkurs tar en konkursförvaltare över gäldenärens, det vill säga företagets, tillgångar för att betala borgenären. Konkursförvaltaren gör en genomgång av företagets tillgångar och skulder, samt prioriterar i vilken ordning skulderna ska betalas.

Både gäldenären och borgenären kan ansöka om att försätta företaget i konkurs. När konkursförvaltaren gått igenom tillgångar och skulder är det sedan Tingsrätten som beslutar om företaget ska försättas i konkurs eller inte. För att Tingsrätten ska kunna besluta om att försätta företaget i konkurs krävs det att konkursförvaltarens genomgång visar att skulderna inte kommer att kunna betalas och att de betalningsproblem bolaget har inte är tillfälliga.

Kontrollbalansräkning

Om det finns skäl att anta att aktiekapitalet är förbrukat behöver en kontrollbalansräkning genast upprättas. Att aktiekapitalet är på väg att förbrukas innebär att det egna kapitalet är mindre än hälften av bolagets registrerade kapital.

En kontrollbalansräkning påminner om en balansräkning, men där exempelvis lager och inventarier värderas annorlunda än vid en vanlig balansräkning.

Enligt aktiebolagslagen är det styrelsen i företaget som är ansvarig för att kontrollbalansräkningen upprättas. I de fall bolaget har revisor ska denna också granska kontrollbalansräkningen.

Läs mer om kontrollbalansräkning hos Bolagsverket om Aktiebolagslagen.

Kundregister

Kundregistret innehåller information om företagets kunder. Till exempel kan det innehålla kontaktuppgifter eller organisationsnummer till kunden.

Här hittar du kundregistret i några system:

Kundreskontra

Kundreskontran är en typ av sidoordnat register som ger en överblick över företagets kundfordringar.

Kundreskontran innehåller en översikt över vilka kundfakturor som inte blivit betalda vid datumet som balansräkningen stäms av.

Det finns inget i bokföringslagen som säger att du behöver ha en kundreskontra. Däremot ger den dig en översikt över företagets kunder och kundfordringar. Kundreskontran kan även vara positivt ur ett likviditetsperspektiv då den ger en förståelse för vilka pengar som förväntas komma in i bolaget.

Här hittar du kundreskontran i några system:

Kvitto

Kvittot fungerar som ett bevis på att en person eller ett företag har betalat för en vara eller tjänst.

Enligt kassalagen ska säljaren vid varje försäljningstillfälle ta fram ett kassakvitto. Denna lag gäller för de flesta företag som säljer varor eller tjänster mot kontant betalning. Till kontant betalning räknas även betalkort.

I bokföringen kan kvitton används som underlag för affärshändelser.

För att ett underlaget ska anses giltigt behöver det till exempel innehålla följande information:

  • Säljarens namn och adress
  • Datum för utfärdandet
  • Information om varorna eller tjänsterna
  • Belopp
  • Mervärdesskatt
  • Mervärdesskattesats

Ett vanligt missförstånd är att den så kallade kontoslipen, det vill säga utskriften från kortterminalen, är detsamma som ett kvitto och därmed fungerar som ett underlag. Då detta enbart är ett intyg på själva transaktionen fungerar det inte som ett underlag, utan behöver kompletteras eller ersättas av ett kassakvitto.

Läs mer om kvitto på Skatteverket.

Körjournal

I en körjournal finns information om resor med företagets bil, exempelvis när och hur långt den körts.

Det finns inget lagkrav på att föra körjournal. Däremot är det bra att föra körjournal då den kan användas för att kontrollera att ägare eller anställda håller sig under gränsen för att användandet ska klassas som en bilförmån. Körjournalen används även som ett bevismedel för Skatteverkets bedömning gällande förmånsbeskattning.

Enligt Skatteverket bör en körjournal innehålla följande information:

  • Mätarställning vid årets början
  • Mätarställning vid årets slut
  • Bilens registreringsnummer
  • Aktuellt år
  • Datum och mätarställning vid resans start och slut
  • Resans längd i kilometer
  • Adress för resans start och slut
  • Vad resan avser, exempelvis ärende, företag eller kontaktperson. Denna punkt gäller ej för privata resor.
  • Anteckningar om förare och tankning

Läs mer om körjournal hos Skatteverket.

Lagerbolag

Ett lagerbolag är ett aktiebolag som bildats i syfte att säljas vidare och därför inte har någon tidigare verksamhet.

Fördelen med att köpa ett lagerbolag är att det går snabbt att bilda aktiebolaget och att du inte behöver vänta på en registrering hos Bolagsverket. Nackdelen är att köpet av lagerbolaget blir till en extra kostnad vid uppstarten.

Det som är bra att tänka på när du köper ett lagerbolag är att bolagets räkenskapsår börjar när aktiebolaget bildades och inte när det köptes. Precis som för alla andra aktiebolag behöver du även se till att bolaget har tillräckligt med aktiekapital. I vissa fall köps lagerbolaget med insatt aktiekapital, men i andra fall kan du behöva tillföra det på egen hand efter övertagandet.

Leverantörsregister

Leverantörsregistret innehåller information om företagets leverantörer. Till exempel kan det innehålla kontaktuppgifter eller organisationsnummer till leverantören.

Här hittar du leverantörsregistret i några system:

Leverantörsreskontra

Leverantörsreskontran är en typ av sidoordnat register som ger en överblick över företagets leverantörsskulder.

Leverantörsreskontran innehåller en översikt över vilka leverantörsfakturor som inte blivit betalda vid datumet som balansräkningen stäms av.

Det finns inget i bokföringslagen som säger att du behöver ha en leverantörsreskontra. Däremot ger den dig en översikt över företagets leverantörer och leverantörsskulder. Leverantörsreskontran kan även vara positiv ur ett likviditetsperspektiv då den ger en förståelse för vilka pengar som förväntas gå ut ur bolaget.

Här hittar du leverantörsreskontra i några system:

Likviditet

För företag används begreppet likviditet för att beskriva den kortsiktiga betalningsförmågan.

De tillgångar som omedelbart kan omvandlas till pengar kallas för likvida medel. I praktiken innebär det kontanter samt pengar som finns på företagets konton och som är uttagbara. Exempel på tillgångar som inte klassiciferas som likvida medel är däremot aktier, inventarier och fonder.

Eftersom en låg likviditet kan innebära att företaget har svårigheter att betala sina fakturor är likviditet ett viktigt nyckeltal. För att täcka kortsiktiga skulder bör kassalikviditeten ligga på 100%, vilket innebär att omsättningstillgångar exklusive varulager ska vara lika stora som de kortfristiga skulderna. Ett annat mått på likviditet är balanslikviditet, vilket mäter förhållandet mellan samtliga omsättningstillgångar och de kortfristiga skulderna.

Löpande bokföring

Löpande bokföring innebär att ett företags samtliga affärshändelser ska bokföras löpande och presenteras i kronologisk ordning.

En central del inom löpande bokföring är att det inte får gå för länge innan affärshändelserna bokförs. I praktiken innebär det att kontanta in- och utbetalningar ska bokföras påföljande arbetsdag medan övriga affärshändelser ska bokföras så snart det är möjligt.

Det finns två metoder för löpande bokföring:

  • Kontantmetoden
  • Faktureringsmetoden

Läs mer om löpande bokföring hos verksamt.se.

Moms

Moms är ett annat ord för mervärdesskatt. Det är en skatt som alla betalar när de köper varor eller tjänster.

När företag säljer en vara eller tjänst lägger de på utgående moms, och när de köper en vara eller tjänst betalar de ingående moms. Den ingående momsen kan företag kvitta mot utgående moms, vilket innebär att moms inte är en kostnad för företaget.

De flesta företag är skyldiga att redovisa och betala moms till Skatteverket. De redovisar både ingående och utgående moms, där mellanskillnaden styr hur mycket de ska betala in eller få tillbaka.

Redovisa och betala moms

Hur ofta momsen redovisas och betalas in beror på vilken momsredovisningsperiod du valt.

Vilket datum momsen ska deklareras och betalas bestäms av Skatteverket. Det som är viktigt att komma ihåg är att momsen deklareras två kalendermånader efter att perioden som deklaration avser är avslutad.

Exempel: Ett företag har månadsmoms och ska deklarera för maj månad. De behöver deklarera och betala momsen senast 12e juli.

Hos Skatteverket kan du se vilka datum just du ska betala och deklarera moms.

Läs mer om moms hos Skatteverket och Verksamt.se.

Momsredovisningsperiod

Hur ofta momsen ska redovisas och betalas styrs av din momsredovisningsperiod.

Vilka momsredovisningsperioder du kan välja mellan beror på din omsättning:

  • Högst 1 miljon: En gång per år, varje kvartal eller varje månad
  • Högst 40 miljoner: Varje kvartal eller varje månad
  • Mer än 40 miljoner: Varje månad

Om du vill ändra momsredovisningsperiod kan du ansöka om detta till Skatteverket. Vill du sedan byta tillbaka till att redovisa moms mer sällan kan du inte göra det förrän tidigast 24 månader efter bytet. Du ska alltid anmäla ett byte om din omsättning ökar på ett sådant sätt att du är skyldig att betala moms oftare.

Läs mer om momsredovisningsperiod hos Skatteverket.

Momssatser

När du säljer en vara eller tjänst ska du som huvudregel lägga till moms. Hur mycket moms som ska läggas till beror på vilken momssats som gäller för de varor eller tjänster du säljer.

De flesta varor och tjänster har 25% moms. Det finns däremot fall där momssatsen är 12% eller 6%. För vissa varor och tjänster är momssatsen 0% och då ska du inte lägga till någon moms alls.

Exempel på varor och tjänster som normalt sett har 12 % moms:

  • Livsmedel
  • Restaurang- och cateringverksamhet
  • Rumsuthyrning i hotell-, pensionat- eller vandrarhemsverksamhet

Exempel på varor eller tjänster som normalt sett har 6 % moms:

  • Idrottsverksamhet
  • Tidningar och böcker
  • Tåg-, flyg-, buss- och taxitransporter inom Sverige

Exempel på varor eller tjänster som normalt sett har 0 % moms:

  • Sjukvård
  • Skolverksamhet
  • Bank- eller försäkringsverksamhet

Läs mer om momssatser hos Skatteverket och Bolagsverket.

MOSS-deklaration

MOSS har ersatts av OSS. Läs om OSS-deklaration.

Netto

Netto betyder ett belopp, en summa eller annat värde efter avdrag. Motsatsen till netto är brutto.

Termen netto kan användas i olika sammanhang, till exempel:

  • Nettolön: Lönen efter avdrag för skatt.
  • Nettoomsättning: De totala försäljningsintäkterna efter avdrag för
  • Nettovinst: Vinsten på en vara eller tjänst efter avdrag för indirekta kostnader.

Nyckeltal

Nyckeltal är en benämning på en samling mått som används vid värdering av ett företag eller dess verksamhet.

Det finns olika typer av nyckeltal, både de som mäter företaget som helhet eller som enbart mäter separata delar.

Detta är exempel på nyckeltal:

  • Vinstmarginal
  • Soliditet
  • Eget Kapital

Nyckeltalen är inte positiva eller negativa i sig själv, utan behöver sättas i rätt kontext. Ofta görs det genom att jämföra nyckeltalen med exempelvis tidigare period eller andra företag. De som främst är intresserade av ett företags nyckeltal är ägare och investerare.

Exempel är exempel på användningsområden för nyckeltal är:

  • Internt beslutsunderlag
  • För att sätta budget och verksamhetsmål
  • Se hur företaget mår
  • Se hur olika delar av verksamheten presterar

Omsättningstillgång

Enligt bokföringslagen är omsättningstillgångar sådana tillgångar som inte kan klassas som anläggningstillgångar. I praktiken innebär det tillgångar som löpande förbrukas eller säljs.

Det finns olika typer av omsättningstillgångar:

  • Varulager
  • Fordringar
  • Kortfristiga placeringar
  • Kassa och bank

Läs mer om omsättningstillgångar hos Skatteverket.

Omvänd skattskyldighet

I de flesta fall är det säljaren som är skyldig att betala in momsen. Omvänd skattskyldighet innebär däremot att det är köparen är skyldig att betala moms.

Omvänd skattskyldighet förekommer exempelvis i dess fall:

  • De flesta tjänster till företag inom byggsektorn
  • Avfall och skrot av vissa metaller
  • Utsläppsrätter för växthusgas

För säljaren innebär omvänd skattskyldighet att omvänd betalningsskyldighet behöver anges på fakturan. Säljaren har även rätt till avdrag för ingående moms, trots att ingen utgående moms ska redovisas.

För köparen innebär omvänd skattskyldighet att denne ska räkna ut och redovisa momsen. Köparen kan ha avdragsrätt för hela eller delar av den ingående momsen, vilket innebär att momsen kan bli noll om du har rätt att dra av hela beloppet.

Läs mer om omvänd skattskyldighet hos Skatteverket.

OSS-deklaration

Företag som säljer varor och tjänster till privatpersoner inom EU kan vara skyldiga att registrera sig för moms i köparens land.

För att underlätta redovisningen av moms inom EU har Skatteverket skapat e-tjänsten One Stop Shop (OSS). Där redovisar och betalar du som företagare momsen för försäljning till alla andra EU-länder på ett och samma ställe.

Läs mer om One Stop Shop hos Skatteverket.

Periodisering

En grundläggande princip inom bokföring är periodisering. Det innebär att inkomster och utgifter fördelas så att de bokförs på den period de tillhör.

Anledningen till att man periodiserar är för att resultaten för en period ska bli så rättvisande resultat som möjligt. Det blir den om enbart de inkomster och utgifter som hör till perioden påverkar resultatet.

Bokföringsmässigt innebär periodisering att de inkomster och utgifter som inte avser den aktuella perioden blir till en tillgång eller skuld för kommande period. Periodiseringen har även påverkan på resultatet för den perioden där inkomsterna eller utgifterna ska intäkts- eller kostnadsföras.

Företagets periodiseringar sammanställs i en periodiseringsrapport. Läs mer om periodiseringsrapport.

Exempel på periodisering

En faktura för lokalhyra på 90000 kronor inkommer och betalas i januari. Fakturan avser månaderna januari, februari och mars. Hyreskostnaden är 30000 kronor för vardera månad.

Resultatet för januari belastas med 30000 kronor. Resterande 60000 kronor periodiseras så att resultaten för februari och mars belastas med 30000 kronor vardera. 60000 kronor hamnar även som en tillgång i företagets balansräkning.

Periodiseringsrapport

Periodiseringsrapporten ger en översikt över företagets periodiseringar. Den innehåller både de periodiseringar som har genomförts och de som inte har genomförts ännu.

I periodiseringsrapporten går det även att se vilka specifika verifikationer som har periodiserats.

Här hittar du periodiseringsrapporten hos externa system:

Periodisk sammanställning

De som säljer varor eller tjänster momsfritt till företag i andra EU-land behöver lämna in en periodisk sammanställning över sin försäljning.

Detta är exempel på vad som ska anges i den periodiska sammanställningen:

  • Värdet av varor eller tjänster som säljs till föreag i annat EU-land
  • Värdet av varor eller tjänster som överförs från din verksamhet i Sverige till din verksamhet i annat EU-land

Periodisk sammanställning lämnas in till Skatteverket, antingen digitalt eller via brev. Det som är viktigt att tänka på är att inlämningsdatum för periodisk sammanställning skiljer sig från den vanliga momsredovisningen.

Så här redovisas periodisk sammanställning:

  • Varor: Varje kalendermånad
  • Tjänster: Varje kalenderkvartal
  • Varor och tjänster: Varje kalendermånad

Läs mer om periodisk sammanställning Skatteverket och Verksamt.se.

Punktskatt

För vissa utvalda varor och tjänster tas en speciell skatt ut. Denna skatt kallas för punktskatt och har som huvudsakligt syfte att styra konsumtionen av dessa varor och tjänster. Precis som för andra skatter läggs punktskatten till på försäljningspriset.

De vanligaste exemplen på varor och tjänster med punktskatt är:

  • Alkohol
  • Energi
  • Tobak

Den som säljer varor eller tjänster med punktskatt ska deklarera sin försäljning och betala in skatten till Skatteverket.

Läs mer om punktskatt hos Skatteverket.

Redovisningsmetod

Enligt mervärdesskattelagen finns två olika metoder för bokföring, så kallade redovisningsmetoder.

De två redovisningsmetoderna är:

  • Faktureringsmetoden
  • Kontantmetoden

Faktureringsmetoden är huvudmetoden men det finns valfrihet för vissa bolag att välja mellan de olika metoderna. Detta gäller exempelvis för bolag som har under 3 miljoner i nettoomsättning.

När du registrerar ditt bolag måste du anmäla till Skatteverket vilken redovisningsmetod du har valt. Du behöver även informera Skatteverket om du avser byta redovisningsmetod. Det är alltid möjligt att byta till från kontantmetoden till faktureringsmetoden men vill du byta från faktureringsmetoden behöver du ansöka om detta till Skatteverket, något som enbart beviljas om det finns särskilda skäl.

Faktureringsmetoden

Faktureringsmetoden bygger på att varje faktura bokförs två gånger. Först bokförs fakturan då den skickas eller tas emot, och sedan bokförs den igen då pengarna kommer in eller går ut från kontot.

Fördelen med faktureringsmetoden är framförallt att den ger en bättre översikt över bolagets ekonomi, till exempel då denna metod gör det möjligt att se vilka fakturor som inte blivit betalda ännu.

Kontantmetoden

Kontantmetoden är något enklare än faktureringsmetoden. Enligt denna metod bokför du enbart fakturan en gång. Det är när pengarna går in och ut ur bolaget. Med andra ord bokför du inte när du får en faktura eller när du skickar en faktura.

Fördelen med kontantmetoden är att det är mindre moment att bokföra, och denna metod är således enklare.

Läs mer om redovisningsmetod hos Skatteverket.

Resultatrapport

I resultatrapporten sammanställs ett företags intäkter och kostnader. Syftet med resultatrapporten är att visa hur ett företag har presterat under en given tidsperiod, exempelvis under en månad eller ett räkenskapsår.

Resultatrapporten byggs upp löpande genom att bokföra affärshändelser på resultatkontona, det vill säga de konton som intäkter och kostnader bokförs på.

Exempel på poster som kan finnas med i en resultatrapport är nettoomsättning, personalkostnader och skatt på årets resultat.

Här hittar du resultatrapporten hos externa system:

Rot- och rutavdrag

Rot- och rutavdrag innebär att privatpersoner som köper vissa typer av tjänster får göra skattemässiga avdrag för delar av arbetskostnaden. Rotavdraget gäller för tjänster i hemmet som rör reparation, underhåll, samt ombyggnad och tillbyggnad medan Rutavdraget gäller för hushållsnära tjänster.

Exempel på tjänster som omfattas av Rotavdraget:

  • Bygg
  • El
  • VVS
  • Glas och plåt

Exempel på tjänster som omfattas av Rutavdraget:

  • Flyttjänster
  • Trädgårdsarbete
  • Barnpassning
  • Reparation av vitvaror

Rot- och rutavdraget får maximalt uppgå till 50 000 kronor per person och år. För att köparen ska ha rätt till avdraget krävs även att vissa villkor är uppfyllda, exempelvis att du bor på det stället där Rot- och rutarbetet utförs.

Vid köp av tjänst som omfattas av Rot- och rutavdrag gör säljaren avdrag för arbetskostnaden på fakturan som skickas till köparen. Det är sedan säljaren som ansvarar för att ansöka om ersättning från Skatteverket. Om Skatteverket nekar hela eller delar av ersättningen ska köparen betala mellanskillnaden till säljaren.

Läs mer om Rot- och rutavdrag hos Skatteverket

Räkenskapsår

Räkenskapsåret motsvarar den period för vilken ett företag ska göra sitt bokslut eller upprätta sin årsredovisning. Räkenskapsåret har därmed betydelse för företagets beskattning.

Normalt sett ska ett räkenskapsår vara 12 månader. I vissa undantagsfall kan räkenskapsåret vara längre eller kortare än 12 månader, till exempel under det första året eller om räkenskapsåret ska läggas om. När verksamheten ska läggas ned får det sista räkenskapsåret vara kortare än 12 månader, men aldrig längre.

Vissa företag tillämpar kalenderår som räkenskapsår, men det är även möjligt att ansöka hos Skatteverket att ha en annan period som sitt räkenskapsår. När man har en annat räkenskapsår än kalenderår kallas det för brutet räkenskapsår.

Exempel på räkenskapsår:

  • Kalenderår: 1 jan - 31 dec
  • Brutet räkenskapsår: 1 okt - 30 sep

Läs mer om räkenskapsår hos Skatteverket och Verksamt.se.

Semesterersättning

Semesterersättning är en ersättning för den semester som en anställd har tjänat in men ännu inte tagit ut. Denna typ av ersättning betalas främst ut när en anställd anställd avslutar sin anställning, men betalas även ut till visstidsanställda som arbetat i max tre månader.

Enligt semesterlagen ska semesterersättning betalas ut senast en månad efter att anställningen har upphört.

Läs mer om semesterersättning på verksamt.se.

Semesterlöneskuld

De semesterdagar som de anställda arbetat in, men ännu inte tagit ut, räknas som en skuld från företaget till de anställda. Denna skuld kallas för semesterlöneskuld.

I bokföringen tas semesterlöneskulden upp löpande under året. Detta sker enklast genom att kostnads- och skuldföra semesterlöneskulden i samband med löneutbetalningen varje månad.

Sidoordnad bokföring

Den sidoordnade bokföringen är ett komplement till den löpande bokföringen. Den är en specifikation över ett företags tillgångar, avsättningar, skulder samt eget kapital och har som syfte att ge en överblick och kontroll över dessa.

Sidoordnad bokföring är inte obligatoriskt för alla företag. Huruvida ett företag ska upprätta sidoordnad bokföring beror exempelvis på företagets storlek eller verksamhetens omfattning, samt om det krävs för att ge en tillfredsställande bild över tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital.

Läs mer om sidoordnad bokföring hos Skatteverket.

SIE-fil

SIE står för Standard Import och Export. SIE-filen är ett standardiserat format för att flytta ekonomisk information, till exempel mellan olika bokföringsprogram eller olika personer.

Det finns olika typer av SIE-format med olika innehåll. Läs mer hos SIE-gruppen om de olika formaten.

På Dooer använder vi oss av SIE4-formatet. I en sådan fil finns exempelvis kontoplanen och tidigare verifikationer. Den innehåller däremot inte några underlag som styrker bokföringsposterna.

Här hittar du SIE-filen i olika system:

Skattereduktion

Skattereduktion innebär att en persons slutliga skatt minskar med ett belopp som motsvarar det du får i skattereduktion.

Privatpersoner som köper vissa typer av tjänster kan få skattereduktion, det gäller rot- och rutarbete samt grön teknik.

Läs mer om skattereduktioner hos Skatteverket.

Traktamente

Ett traktamente är en ersättning som betalas ut för de ökade levnadskostnader som den anställde haft då de reser i tjänsten.

Traktamentet kan till exempel omfatta mat eller boende som den anställde betalat.

Ersättningen för traktamente är skattefri upp till ett visst schablonbelopp per dag. För 2020 är den skattefria ersättningen 240 kr per heldag.

För att arbetsgivaren ska kunna betala ut ett skattefritt traktamente krävs att den anställde:

  • Övernattar minst en natt
  • Du reser till en plats som ligger 50 kilometer från din vanliga arbetsplats
  • Du reser till en plats som ligger 50 kilometer från din bostad

Läs mer om traktamente hos Skatteverket.

Upplupna kostnader

En upplupen kostnad är en slags skuld. Skulden motsvarar kostnaden för en vara eller tjänst som företaget förbrukat under ett räkenskapsår, men som de inte fakturerats eller betalat för innan bokslutsdagen.

Upplupna kostnader uppstår oftast då företaget köpt varan eller tjänsten i slutet av året och där faktureringen sker i efterhand. Vid bokslutet uppskattas kostnaden och detta belopp tas upp som en skuld. När fakturan sedan inkommer under nästkommande räkenskapsår räknas skulden för upplupna kostnader av. Kostnaden för det aktuella året minskar även med samma belopp som tagits upp som en skuld under föregående räkenskapsår.

Exempel på upplupna kostnader:

  • Elförbrukning
  • Telefonsamtal
  • Upplupna räntekostnader
  • Semesterlön för personal
  • Varor eller tjänster som betalas i efterskott

Verifikat

För alla affärshändelser ska det finnas ett underlag som klargör syftet med händelsen. Dessa underlag kallas för verifikat.

Ett verifikat kan exempelvis vara ett kvitto eller en faktura, men det kan också vara ett skuldebrev eller en justering av bokföringen.

För att ett dokument ska kunna klassas som ett verifikat behöver nedan information finnas:

  • När verifikatet skapades
  • När affärshändelsen skedde
  • Vad affärshändelsen avser
  • Beloppet (inklusive specifikation av momsen)
  • Hänvisning till eventuella kompletterande underlag
  • Nummer eller annan identifikation för att koppla ihop verifikatet med affärshändelsen
  • Information om parterna som affärshändelsen berör. Detta gäller endast för vissa dokumenttyper. Läs mer om faktura och kvitto.

Enligt bokföringslagen ska verifikat sparas i minst sju år.

Läs mer om verifikat hos Skatteverket och Bolagsverket.

Vinstmarginalbeskattning

Vid försäljning av vissa typer av varor är det möjligt att tillämpa vinstmarginalbeskattning. Det innebär att momsen beräknas på skillnaden mellan försäljningspriset och inköpspriset, till skillnad mot i vanliga fall då momsen beräknas på försäljningspriset.

Dessa typer av varor omfattas av vinstmarginalbeskattning:

  • Begagnade varor
  • Konstverk
  • Samlarföremål
  • Antikviteter

För att vinstmarginalbeskattning ska kunna tillämpas krävs det att den som säljer varan har köpt den från någon som inte själv haft rätt att dra av moms på inköpet. Om moms lades till på varan när den köpts är det med andra ord inte möjligt att tillämpa vinstmarginalbeskattning.

Läs mer om vinstmarginalbeskattning hos Skatteverket.

Växa-stöd

Växa-stöd innebär att enmansföretag kan få en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna när de anställer sin första medarbetare. I de fall ägaren tagit ut lön gäller växa-stödet för den första anställda utöver ägaren.

Detta krävs för att anställningen ska innebära rätt till växa-stöd:

  • Anställningen pågår i minst tre månader
  • Anställningen är på minst 20 timmar/vecka

Företag med växa-stöd betalar endast ålderspensionsavgiften på 10,21%. Normalt sett ligger arbetsgivaravgiften på 31,42%.

Den maximala tidsperioden som ett företag kan få växa-stöd är 24 månader och det maximala ersättningsbeloppet är 25 000 kronor per månad.

Läs mer om Växa-stöd hos Skatteverket och Verksamt.se.

Årsbokslut

Efter varje räkenskapsår ska alla företag göra en sammanställning av årets löpande bokföring. Detta kallas för årsbokslut och har som syfte att ge en översikt över hur företaget presterat under året.

Bokslutet består av två dokument:

  • Balansrapport
  • Resultatrapport

Hur årsbokslutet ska upprättas anges i bokföringslagen, men i korta drag görs följande:

  • Balans- och resultatrapport upprättas. När detta görs stämmer man av så att samtliga balansposter är korrekt värderade och att underlag finns.
  • Bokslutstransaktioner. Detta avser till exempel periodiseringar eller bokföring av årets resultat och skatt.

Läs mer om årsbokslut hos Verksamt.se.

Årsredovisning

Årsredovisningen har, precis som årsbokslutet, som syfte att ge en översikt över hur företaget har presterat under året. Årsredovisningen är däremot mer omfattande än årsbokslutet.

Till skillnad från årsbokslutet finns det inget krav på att alla företag måste upprätta en årsredovisning, utan det styrs exempelvis av faktorer så som bolagsform och storlek. De företag som måste upprätta årsredovisning är framförallt Aktiebolag och Ekonomiska Föreningar. För övriga bolagsformer beror kravet på årsredovisning till exempel på företagets storlek.

Om ditt företag har en revisor ska denne granska årsredovisningen för att säkerställa att den inte innehåller väsentliga fel. Efter granskningen lämnar revisorn en revisionsberättelse som också ska inkluderas i årsredovisningen.

I en årsredovisning ingår följande:

  • Årsbokslut. Består av balansrapport och resultatrapport.
  • Noter. Innehåller kompletterande information om företagets tillgångar.
  • Revisionsberättelse. Gäller endast för de som har revisor.

När årsredovisningen är upprättad och påskriven av styrelsen ska det kallas till årsstämma. Efter att stämman hållits ska årsredovisningen lämnas in till bolagsverket.

Läs mer om årsredovisning Verksamt.se och Bolagsverket.

Årsstämma

Årsstämma, även kallat ordinarie bolagsstämma, är någonting som alla aktiebolag ska hålla varje år. Till årsstämman kallas samtliga aktieägare, och årsstämman är således det högst beslutande organet i ett aktiebolag.

Det som ska gås igenom på årsstämman är bland annat:

  • Fastställande av resultaträkning och balansräkning
  • Hur årets vinst eller förlust ska disponeras
  • Bevilja ansvarsfrihet för styrelse och verkställande direktör
  • Besluta vilka som ska sitta i styrelsen det kommande året

Årsstämman ska inträffa inom 6 månader från räkenskapsårets slut och det är styrelsen som kallar till årsstämma. Kallelsen ska ske tidigast 6 veckor och senast 4 veckor innan årsstämman ska hållas.

Läs mer om årsstämma hos Bolagsverket.